Rädslor, det är väl klart att jag har! Många, egentligen... Jag är rädd för att något hemskt ska hända någon nära, att bli påkörd av en bil, bollar, traktorer och lastbilar (för att de är så stora), springa uppför trappor (rädd att ramla rätt på käften och slå ut alla tänder), inte kunna få barn, sätta i halsen, höjder. Jag skulle kunna fortsätta i all evighet! Däremot är det ingenting jag direkt tänker på hela tiden, utan mest när något får mig att tänka på det liksom, som när jag springer upp för en trappa till exempel.

Sånna där fjantiga rädslor som exempelvis bollar och höjder är sådant som jag gillar att utsätta mig för ändå. Jag var innebandymålvakt, trots att jag var bollrädd. Jag drömmer om att hoppa fallskärm för jag älskar verkligen adrenalinkickar, jag är väl kanske lite av en adrenalinjunkie. Sen finns det ju de saker som jag är rädd för som jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva, som att något hemskt ska hända någon nära. Men man kan ju trots allt inte gå runt och vara rädd hela tiden, då skulle livet bli ganska trist.