Jag ber om ursäkt för att min uppdatering kommer så sent. Jag har fullt upp om dagarna, därför har jag inte direkt funnit något tillfälle att skriva. Egentligen är väl det en rätt så dålig undanflykt, jag slutar ju trots allt tre om dagarna.

Hur som helst så skriver jag ju åtminstone nu. Idag har jag varit hemma hela dagen, har blivit sjuk, och det suger, jag hade mycket hellre åkt till jobbet och tjänat pengar.  Nu får jag istället nöja mig med att sitta hemma och hosta upp halva lungorna.

Igår var jag däremot på jobbet och min kusin lärde sig fickparkera med en golfbil, då har man skills. Mohaha :D

Nu orkar jag faktiskt inte skriva något mer för min hjärna ist kaputt.

Nu är det måndag, och jag har hunnit med rätt mycket sen i torsdags. I torsdags åkte jag då till Örebro, somnade strax efter att vi kommit dit. På fredagen hade killens son skolavslutning så vi begav oss till kyrkan, som dessvärre var proppad med människor och vi var ändå där 20 minuter innan själva avslutningen skulle börja. Där kan man snacka om engagerade föräldrar. Eftersom vi fick stå längst bak i kyrkan så kunde inte jag se så mycket av killens son när det var hans klass som skulle ta plats och sjunga. Efter kyrkan åkte vi hem till sonens mamma och fikade lite. Efter det var det time att åka tillbaka till Örebro till killens mamma, sonens farmor och min svärmor.

På lördagen skulle sonen iväg på en maskeradfest, så vi åkte iväg och kollade på lite maskeradkläder på morgonen. När vi sedan hittat det vi skulle ha lämnade vi av sonen hos hans morsa för att sedan åka tillbaka till Örebro igen. Strax efter att vi kommit dit åkte vi iväg till Karlstad för att träffa några av killens polare. Så kvällen spenderades i Karlstad, där vi grillade och snackade lite skit. En sak som nämndes den kvällen som gjorde att jag nästan vek mig av skratt var när en medelålderskvinna berättade om gubben sin som en gång, när hon hade väldigt bråttom iväg, satt i soffan helt naken med ett träningsbälte från tv-shop runt magen och en cigg i handen medan hon frågade vad som tog sån tid. Gubbens svar var klockrent, vilket han tydligen även sagt mycket seriöst "Jag tränar!".

Efter många om och men kom vi även iväg från Karlstad till slut och vi var inte tillbaka till Örebro förrän sent på natten. Den kvällen slocknade jag ett antal gånger i bilen, vilket killen inte tyckte var lika kul då han i bilen plötsligt utbrast "Du är ett väldigt tråkigt färdsällskap". När han sa det höll jag mig vaken, men då var vi redan i Örebro, så det gjorde väl inte någon större nytta.

Jaha, det var allt från helgen då. Men nu har det hänt lite annat roligt också, jag har nämligen fått jobb. Här kan vi snacka om att man kan ha en jävla tur. I det näst sista inlägget skrev jag om hur jag borde skaffa mig ett jobb, och plötsligt öppnar sig himmelen, och ner faller ett jobb. Danke schön, liksom!

Även om ena arbetskamraten inte direkt är någon jag vill jobba med något mer, då han var en aning irriterande och vidrig. Efter att den första uppgiften var klar och vi skulle hugga in på den andra uppgiften, vilket innebar att vi skulle vara tvungna att åka genom skogen, så säger han plötsligt "Vi måste åka in i skogen, du och jag in i skogen" och skrattade därefter, ett äckligt skratt var det också. När vi sedan gjorde en annan uppgift satt han och stönade. Lyckligtvis nog kom kusinens kille till undsättning, han kom och frågade om hjälp. Eftersom både jag och kusinen ville bli av med den äckliga kollegan sa hon direkt "han får hjälpa dig", men nu är det så att kusinens kille inte heller är särskilt förtjust i denna läskiga man, vilket jag förstår. Jag menar, denna läskiga kille frågar kusinens kille om han inte kunde hålla honom i handen medan han skulle göra någonting, bara det talar väl om vilken sjuk varelse vi har att göra med. Jag får helt enkelt bita ihop och ta mig igenom dessa månader jag ska jobba, även om jag inte gillar alla kolleger, men man kan ju inte få allt här i livet, eller hur?

Att hitta en klänning i det där gudsförgätna centrumet var ju bara att glömma. Så det får väl bli till att använda studentklänningen imorgon istället. Den är ju åtminstone lite somrig, men kanske lite väl för mycket? Äsch, får se hur det blir. Det är ju inte direkt så att jag är världens största klädfetischist så det är ju inte direkt en balklänning. Men usch, jag vill inte att min blogg ska handla om kläder och mode, vad är det här?

Nu är det dags för mig att börja packa ner alla jävla helvetesplagg. Tänk om Eva inte käkat det där förbannade äpplet, då kunde jag gå runt naken istället.

Förlåt, förlåt, förlåt Vivvi! Jag vet att jag lovade att jag skulle blogga igår, skäms på mig! Jag fastnade istället med ett spel, det första battlefield Vietnam spelet. Så nu får du helt enkelt glädja dig åt dagens blogguppdatering istället.

Idag måste jag ner till biblioteket och lämna tillbaka en bok som jag lånade till psykologiuppsatsen. Den skulle egentligen ha återlämnats för tre dagar sedan, så jag får hålla tummarna för att jag inte blivit skuldsatt på grund av det. Jag har inte råd att slänga ut pengar på en bokjävel, jag har trots allt en del utgifter nu i sommar, så pengarna jag fick på studenten kommer verkligen gå åt. I slutet av juli ska jag nämligen till Estland på en veteranträff. Hotellet kommer gå på 1000 kr, plus att jag måste betala kringkostnader; såsom mat, dryck och lite shopping möjligtvis. För en students plånbok känns det, även om killen min sa att han kunde betala hotellet också, men det totalvägrar jag då han trots allt har betalat båten, så det är inte mer än rätt att jag åtminstone betalar något för mig själv. Även om jag bara betalar halva priset för hotellrummet. Jag borde nog ta mig i nackskinnet och skaffa mig ett jobb, men jag får ångest. Ångest över att det här kan komma att vara den sista sommaren i frihet tills jag går i pension. Kanske att jag kan skaffa mig ett deltidsjobb tills sommaren är över, men vart?

Idag ska jag även försöka hitta någon klänning jag kan ha till imorgon, när jag ändå ska ner till centrum. För imorgon ska jag på lillkillens skolavslutning, och jag måste ju se lite somrig ut känner jag. Så redan idag åker vi ner till killens morsa, för lillkillens skolavslutning börjar så tidigt som halv nio på morgonen men vi behöver vara på plats redan vid åtta, om vi ska åka imorgon blir det en jävla tidig morgon. Så nu ikväll blir det en två timmars lång tågresa.

Jag vet inte när vi kommer hem, om vi kommer vara kvar över hela helgen eller om vi åker hem imorgon kväll, det återstår att se. Det blir packning för hela helgen i alla fall, utifall att det blir en längre vistelse än en natt.

Jag måste även tillägga att killen min är så förbannat söt, han kan till och med pussas när han sover.

Idag är det inte alls lika soligt ute som det varit de senaste dagarna, jag som hade planerat att bada idag. Det är väl antagligen därför det är molnigt idag, allt är konspiration mot mig, makterna vill förstöra hela mitt liv! Toho, nä nu ska vi inte vara paranoida. Eller, ska vi? Kanske är allt en konspiration mot mig? Igår satt jag och Emma fast på pendeltåget i en halvtimme, det var även henne jag skulle bada med idag. Kanske är det en sammansvärjning gentemot oss? När vi sedan fått åka tillbaka en station med tåget gick inte bussen vi istället skulle ta förrän efter en kvart, plus att busshållsplatsen flyttats. Då bestämde vi oss istället för att gå och käka. På vägen dit mötte vi bara rödlysen (som en optimist skulle kalla grönlysen) som ändrade om till röd gubbe direkt när vi kom fram till övergångsstället så vi fick stå och vänta.

När vi väl kommit fram till restaurangen vi bestämt oss för att käka på så kollade vi in menyerna och priserna precis utanför entrén. Där stod det att man fick fyra små rätter för 92 kr, när vi sedan kom in och fick menyerna på bordet så stod det istället 103 kr för fyra små rätter. Vi bestämde oss för att ändå äta där, trots det oerhört höga priset. När vi fick in maten högg vi direkt in på de friterade bitarna. Därefter kycklingskiten. Sedan kom slutskottet, biff med bambuskott, det godaste med fyra små rätter. Men den var det inget sting i överhuvudtaget, besviken blev man. Sen var det bara för oss att åka hem igen, hem till Emma för att kolla på Titanic. Jack dog, allt måste vara konspiration!

Nu kanske ni undrar "vad fan har hänt den senaste veckan". Då kan ju jag direkt säga att detta inlägg främst kommer handla om studentdagen, ja otroligt va? Nu har jag äntligen tagit studenten, jag slipper skolan för all framtid, nåja i några år åtminstone.

Hur som helst så började dagen tidigt, redan vid fem stod jag i duschen, för att sedan vara på vippen att sätta på mig vanliga kläder då jag för en stund glömde bort att det var studenten. När jag väl ätit frukost och satt på mig mina studentkläder så glömde jag nästan studentmössan när jag var på väg ut. Här kan vi snacka om att man är rejält taggad inför studenten, va?
 

I gullmarsplan mötte jag upp Veronica så vi tillsammans kunde gå till skolan. Vid kvart över åtta var det dags för fotografering, men Veronica den svikaren tog inte något enskilt kort. Efter fotograferingen skulle vi samlas med basgrupperna. När vi satt där inne så gav vår PH (personlig handledare, som en mentor för de som inte förstår) oss en varsin bok som hette "Konsten att vara snäll", hur ska man ta det?

Efter lite mösskrivningar gick jag och Veronica till parken vid globen för att insupa oss lite glädje av friheten vi efter bara några timmar skulle ha, insupa champagne gjorde vi väl också. Hur som haver stannade vi inte där en längre stund då vi tyckte att det blev lite långtråkigt där, så vi begav oss istället tillbaka till skolan. Där stötte vi på några andra ifrån samhällsprogrammet, jag vette fan om de går i samma basgrupp, men jag tror inte det, och gick med dem till parken igen. Där stannade vi sedan tills studentlunchen skulle börja. Men vi kom tyvärr sent till lunchen, då någon från aftonbladets sportbladet ville "intervjua" oss. "Intervjun" gick ut på att han skulle hålla fram någon plastgubbe som föreställde en fotbollsspelare varvid vi skulle gissa på vem denna filur kunde vara. Eftersom jag suger på allt vad fotboll heter fick jag helt enkelt gissa på de namn jag vet kommit upp i fotbollssammanhang. Jag fick rätt efter en tredje gissning, vilken var i turordningen "David Beckham, Henrik Larsson och Fredrik Ljungberg". Så numera är jag då en tv-kändis, eller Internetkändis snarare. Redigt fult var det dock att varken Veronica eller Krullet, som han kallas, kom med på själva sändningen. Det var säkert bara för att båda gissade rätt på första försöket. Sniket.

Till lunch fick vi någon kyckling, Gordon blue tror jag att någon nämnde. Den var faktiskt riktigt god, men lite sur blev man dock på att de inte kunde ha lagat lika god mat under resten av året istället för bara just en dag. Inte ska man väl klaga för mycket heller, det kunde ju ha blivit värre, vi kunde ju ha fått deras äckliga pastasallad till studentlunch. Under lunchen var det folk från andra årsklasser som uppträdde, och jag säger då det, hoppas de inte satsar på någon sångkarriär. Lärarna får gärna ställa upp på någon rolig Lets Dance parodi, för deras uppträdande var förbannat kul. Vår PH i en blond peruk, svensk landslagströja och en blå tyllkjol dansandes som en bimbo, det är nog oslagbart, för nog fan kunde man gissa på att han hade något sådant undangömt inom sig. Sedan kom även min lärare i ekonomi fram på "scenen" med en sån där Alladin hatt, dansandes till någon gammal hiphoplåt ifrån 80- eller 90-talet.

Men är det inte hemskt så säg, jag fick inte den där pirrande känslan av att skolan är slut förrän precis vid utspringet. Den kom ju i alla fall, så dagen var ju inte förstörd, men den kunde kommit tidigare tycker man. Efter att ha sprungit ut var det ett jävla sjå att hitta min familj och vänner. Till slut hittade jag dem i alla fall och vi begav oss hemåt. När vi väl var hemma fick jag smörgåstårta och presenter.

Senare på kvällen bestämde jag och min brors flickvän oss för att vi skulle bada. Två av mina vänner var tvungna att åka hem tidigt så de följde inte med, men resten av högen gjorde det. Det vill säga, jag, Emma, min bror och hans flickvän och självklart min pojkvän. Vattnet var till en början väldigt kallt, men efter att ha legat i ett tag blev det faktiskt skönt. När vi kommit hem igen högg vi in på resterna från smörgåstårtan och därefter försvann de flesta till sina håll, jag och Emma gick ut och spelade lite badminton. Redan vid nio på kvällen slocknade jag, med kläder på och allt.

Det var egentligen meningen att jag på kvällen skulle åka med Veronica in till stan för att gå på någon krog, men då jag var så trött bestämde jag att vi skulle skjuta på det. Det går la bra, aight?