Majsens barn, så nära mig?

Nu har jag varit ute och gått. Det var nästan en skräckupplevelse. När jag kommit så långt som till bondgården var allt frid och fröjd, när jag sedan passerat den ser jag ett gigantiskt majsfält, min första tanke var "Vad fan är det här? Det här har aldrig funnits här förut, är det verkligen majs? Om det är det, kommer det då hoppa fram en massa ungar och slakta mig för att skänka mitt blod åt jorden á la Children of the Corn?"


Långpromenaden blev inte heller så lång som jag hade tänkt mig, min hunger, törst och förkylning satte stopp för min fortsatta vandring efter en mil och tre kilometer(endast 6192 steg). Det var ju inte så illa ändå tycker jag, men jag förstår inte hur det där går ihop, det måste ju innebära att man måste gå två mil för att uppnå det optimala antalet steg per dag. Går folk verkligen så långt på en dag, eller är alla steg, från att man stiger upp på morgonen och går och lägger sig igen, inräknade i den summan? Jaja, nu är inte min blogg någon jävla träningsdagbok. På vägen hem var jag tvungen att köpa lite nikotin och någon dricka, det blev Fanta, så jag är inte så jävla nyttig ändå trots allt.


Nu kommer inte jag på så mycket mer att skriva, förutom att jag ska äta ärtsoppa med extra mycket fläsk idag. Ja, jag är en utav de få som faktiskt tycker att ärtsoppa är himmelskt gott.

Just nu fungerar det inte att lägga in bilder, så det kommer senare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0