Nu sitter jag här, en lördagskväll, förbannat trött och uttråkad. Jag gillar inte att jobba helg, det suger rätt så rejält, förutom pengarna då möjligtvis. Det är meningen att helgsjobben bara ska ta två timmar, men för mig och Micke tar det alltid tre till fyra timmar. Är vi så dåliga på det vi gör? Eller kan det bero på att maskinerna (som är eldrivna) inte gillar honom heller? Det är väl allmänt känt att jag och elektronik inte går ihop, men hur kan han stå ut, han har ju trots allt jobbat där i tio år. Han nämnde idag att förra året var det aldrig några problem, men nu med de nya maskinerna går allt bara åt helvete. Jag måste ha någon form av aura som gör att all elektronik inom en viss radie bara kollapsar och trotsar till tusen. Om mina chefer skulle vara lika vidskepliga som jag skulle jag nog få sparken om de fick reda på att jag är orsaken till alla maskinhaverier på jobbet. Annars kan jag ju alltid skylla på att det är för att de alltid är så sura så att deras humör smittas över på maskinerna.

Den här veckan har jag i alla fall inte kört ner i någon bunker, inte råkat ta sönder någonting heller för den delen. Eller har jag? Ena gräsklipparen fick tuppjuck och ville bara köra en meter för att sedan besluta att jag inte skulle komma längre än så. Var det jag som dragit ur kabeljäveln under sätet? Inte medvetet åtminstone, jag kanske är schizofren.